En "vän" (?) sa till mig för sisådär ett år sedan att vänner finns så länge man har något att erbjuda dem och så länge de vill ha detta!
Det var en aspekt som aldrig funnits i mitt tankesystem tidigare. Nu har jag inte hört av denna "vän" på snart ett år så h*n lever som h*n lär i ordets rätta bemärkelse.
Jag är nog naiv. Jag har alltid trott att man finns här på jorden för varandra och att det är gemensamt man utvecklas och vidare utvecklar livet på jorden. Jo, nog är det så. Allt ont man medvetet gör andra kommer som en bumerang - tillbaka. När och hur vet vi inte, men att det förhåller sig på det viset finns det många bevis på.
Jag vet inte om jag är utsedd att vara nån sorts testpilot, men jag har under tidens gång stött på många som gjort vad de kunnat för att försvåra för mig i mitt liv. Jag har med häpnad kunnat skönja hur dessa helt utan min förskyllan fått egna STORA problem. Inte ens en önskan om elände för andra har jag kostat på mig. Vedergällningslagen verkar helt av egen kraft.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment